I sin ensamhet

Tänker man ganska mycket. Iaf jag. Tänker alldeles fööör mycket faktiskt. Sakar o ting är inte alltid så lätta. Tyvärr. Motgångar i livet. Jobbigt som fan. Men man kan inte alltid göra så mycket åt det. Vill bara må bra. Vill att allt ska vara som "vanligt". Saker o ting tynger för mycket just nu. Orkar inte :(


Så här i min ensamhet saknar jag även mamma... och mina kissekatter. Kommer jag klarar mig utan dom? Tur att jag ska åka dit nu till helgen. Men det blir kanske sista helgen jag får se mina små håriga älsklingar... Och då menar jag naturligtvis katterna! Finns ett par som är sugna på dom. Men gud så jobbigt det känns :( Det är ju mina små bebisar! Men men, är ens älskling tokallergisk så finns det inte så mycket att välja på. Men en sak är säker, och det är att jag kommer SAKNA dom så det gör ont i hjärtat, och jag kommer aldrig någonsin få såna fina och goa katter igen.. Aldrig någonsin. Dom är verkligen speciella. Älskar!

Ja nä, nu vill jag bara va. Ska kanske sova om en stund. Jobbar ju imorgon igen...
Heldag oxå. Öppning-stängning.

Godnatt på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0